I helgen läste jag en helt underbar feel good-bok, skriven av norske Arne Svingen. Boken, Balladen om en bruten näsa har fått jättefin kritik i Norge och har nominerats till och tilldelats en rad litteraturpriser. Och jag kan inte annat än att instämma i all fin kritik!
Boken handlar om tolvårige Bart (jodå, han är döpt efter Bart Simpson), som bor med sin mamma i en liten etta i ett sunkigt hyreshus. På fritiden tränar han boxning, men egentligen är han rädd för att slåss och hans tränare försöker övertala honom om att sluta, men Bart är övertygad om att hans mamma önskar sig en tuffare son och då är det klart att han vill göra henne stolt. Det Bart tycker allra bäst om är opera. Något vackrare finns inte och hans högsta dröm är att bli operasångare. I badrummet går det jättebra att sjunga, men så fort Bart vet att någon lyssnar eller ser honom snörps liksom halsen ihop och det enda ljud som kommer ur honom låter värre än när en kråka stryps.
Ingen i skolan känner till Barts fritidsintressen. Istället har han berättat för klassen att han samlar på bilder av massmördare. Ada, som sitter bredvid honom, erbjuder honom därför nya bilder i utbyte mot att få skriva av läxan då och då. Ada har alltid varit väldigt schysst mot Bart, men på sistone har hon visat mer intresse för Bart. Och när Ada ler med sitt vackra leende, som visar alla tänderna, är det svårt att inte berätta saker om sig själv för henne. Och plötsligt vet hon en massa om Bart som ingen annan i klassen känner till. Problemet är bara att Ada inte är så bra på det här med att hålla tätt och lika plötsligt känner inte bara hela klassen till en massa om Bart, utan han är också anmäld till Sommarfesten där han ska avsluta hela föreställningen med att sjunga opera. Inför hela skolan!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar