torsdag 31 oktober 2013

Glasbarnen

Tolvåriga Billie och hennes mamma flyttar från Kristianstad till Åhus. Billies pappa har gått bort och hennes mamma vill absolut börja om i ett nytt hus, på en ny ort. Billie, däremot, har ingen som helst lust att lämna sina kompisar i stan och hon tycker att det nya huset är lika fult som det är gammalt och risigt. Huset säljs av en märklig mäklare som berättar att de förra ägarna lämnade kvar alla möbler, så därför säljs huset möblerat, vilket Billies mamma bara tycker är praktiskt. Men Billie tycker det ser ut som att de förra ägarna lämnat huset i alla hast, nästan flytt därifrån. Billies mamma tycker i vilket fall att huset är perfekt och ett par veckor in på sommarlovet flyttar de in.

Ganska snart efter att de flyttat in börjar Billie lägga märke till märkliga saker. Taklampan i vardagsrummet svänger fram och tillbaka ibland, alldeles av sig själv. Dörrar som varit stängda står plötsligt öppna och mitt i natten låter det som om någon knackar på fönstret till Billies rum. Trots att hennes rum ligger på andra våningen! Och varifrån kommer de där glasfigurerna som dyker upp i ett rummen?

Men Billies mamma tror inte på det Billie berättar. Istället anklagar hon Billie för att hitta på för att försöka övertyga mamman att flytta tillbaka till Kristianstad. Men av andra, som Billie träffar, får hon höra att deras hus har en besynnerlig historia, att nästan ingen bott där i mer än ett år och att det en gång i tiden skett hemska saker i huset. Det sägs att det spökar där.

Kristina Ohlsson gör ett bra jobb med att bygga upp en läskig och spännande stämning och Glasbarnen är dessutom en bok som går rasande fort att läsa. Både för att den är hyfsat lättläst men också för att den är ruskigt spännande. Tydligen så är det inte bara jag som tycker det här är en spännande bok. Igår tilldelades Kristina Ohlsson Barnens Romanpris för Glasbarnen. Grattis till det!

torsdag 24 oktober 2013

Den femte vågen

Vem har inte sett en film där aliens invaderar jorden? Jag hade Independence day tydligt i tankarna när jag började läsa Den femte vågen. Det börjar nämligen med att ett stort rymdskepp lägger sig i omloppsbana kring jorden. Och där svävar det, liksom betraktande människorna från håll. Nerifrån jorden försöker man så klart ta kontakt med dessa utomjordiska besökare, men får inte något som helst gensvar. Vad vill de där utomjordingarna egentligen? Har de verkligen kommit hela vägen till jorden utan att vilja interagera med oss som bor här? Nyfikenheten från människornas sida är stor, det pratas och snackas, läggs fram teorier om vilka de är och varför de har kommit. När man nerifrån jorden börjat vänja sig vid att se skeppet lysa likt en stjärna på himlen, långt, långt uppe, då sker första attacken.

Första vågen kommer som en elektromagnetisk puls som slår ut all elektricitet. Med andra vågen sköljer tsunamis med sig städer, byar, djur och människor längs med kusterna. Tredje vågen för med sig pesten som tar död på de som haft turen att överleva första och andra vågen. Och de som haft oturen att överleva så här långt ska utrotas med den fjärde vågen: Tystarna.

Cassie och hennes lillebror Sam har klarat sig så här långt. Men när en militär räddningspatrull undsätter den grupp överlevande som Cassie och Sam sällat sig till, kommer de ifrån varandra. Militären säger sig bara ha plats att hämta upp de minsta barnen till att börja med och för att rädda sin bror tvingas Cassie överge honom. Men hon lovar honom dyrt och heligt att hon ska komma efter så snart hon kan.

Nu blir det inte så. För Cassie, tvingas fly, blir skadad och är nära att förfrysa men räddas av Evan, en kille som förlorat hela sin familj och som nu lever ensam i sitt barndomshem. Cassie, som är övertygad om att enda sättet att överleva är att hålla sig i rörelse och inte lita på någon annan än sig själv, är nu mer eller mindre beroende av den här killen, som hon absolut inte vet om hon kan lita på. Hon är dock fast besluten om att hon så snart hon kan, ska leta upp sin lillebror så att de kan vara tillsammans igen. Det har hon lovat honom.

Det är spännande så det förslår med sitt höga tempo och ödesmättade stämning! Och jag hoppar nästan till av spänning när Yancey plötsligt lägger in en twist som kastar omkull hela händelseförloppet när jag precis börjat känna mig säker på vart berättelsen är på väg. Det är helt enkelt väldigt svårt att lägga ifrån sig Den femte vågen. Boken hoppar mellan berättarperspektiven, dels följer vi Cassie, dels Sam och dessutom får vi lära känna och följa ytterligare ett par nyckelpersoner. Jag tyckte inte det var svårt att växla mellan perspektiven, men det gäller nog att vara vaken under läsningen så att det inte blir onödigt rörigt.  

Den femte vågen är, kanske inte helt oväntat, första boken i en trilogi (det verkar nästan inte som att det går att skriva bara en enda bok inom domedagsgenren längre) och min gissning är att Den femte vågen kommer att bana väg för fler böcker på temat aliens.

onsdag 23 oktober 2013

En varm vinter

Christina Wahldén är inte direkt känd för att skriva feel good-romaner, men En varm vinter är så nära man kan tänka sig att Wahldén kommer genren. En gnutta feel good gömmer sig faktiskt i denna roman, som dock också innehåller en del samhällskritik och en hel del familjeproblematik och identitetssökande.

18-åriga Alex föräldrar är nyskilda. De är ständigt i luven på varandra och beter sig som barnungar. Alex pappa har stuckit på semester med nya flickvännen för att vila upp sig efter skilsmässan och Alex mamma drar plötsligt till Indien för att gå yogakurs och finna sig själv. Lämnar bara en lapp på köksbordet och pengar för att köpa mat en månad. Bara så där! Detta får Alex att se rött, kan hennes föräldrar bete sig så ansvarslöst och bara skita i allt och dra så tänker hon banne mig inte vara sämre. Så Alex tar sina sparade körkortspengar och köper en halvårsbiljett till Australien. Skit i skolan, som börjar om bara ett par veckor. Den kan hon ta igen senare.

Och så lämnar Alex själv en lapp på köksbordet där hon skriver att hon stuckit till Australien för att lära sig surfa med hälsningen "Vi kanske ses".

Alex får ett riktigt backpackeräventyr! I Cairnes träffar Alex Ed, som pluggar i Sydney, och tillsammans sticker de ut och jobbar på ett sockerrörsplantage. Och därifrån sticker sen Alex till Bali för att lära sig surfa och blir inte bara kär i surfning utan också i sin surflärare.

Trots solsken, värme, förälskelser och salta vågor finns här ändå mörkare sidor i berättelsen. Medan Alex söker sig själv får hon också lära känna Australiens sorgliga historia och hur aboriginerna i generationer har särbehandlats och givits sämre förutsättningar. Och trots alla de fantastiska upplevelser Alex får vara med om förstår hon efter ett tag att hennes bekymmer inte försvinner bara för att hon inte längre är hemma. Det går inte att fly sina problem. Man kan resa så långt som till andra sidan jorden, men de svårigheter och problem man bär med sig kan man ändå aldrig resa ifrån.

fredag 18 oktober 2013

Biblioteksråd åk 2-6 oktober

Oj, oj, oj vilka planer vi har för Barnboksveckan som vi ska se till att fira här på Rutsborgskolan v 46! Vi har under dagens biblioteksråd planerat olika aktiviteter och tävlingar. Bland annat kommer det att anordnas en spökhistorietävling, tipsrunda, boktipslista och lite annat smått och gott här i biblioteket.

Mer info om vad som kommer att hända i biblioteket 11-14 november kommer snart här på bloggen!


torsdag 3 oktober 2013

Veckans boktrailer


Den femte vågen av Rick Yancey är första delen i en ny domedagstrilogi i vilken hela mänskligheten hotas av utomjordiska varelsers attacker mot jorden. Boken har tippats bli den nya Hungerspelen och efter att jag läst den så kan jag inte annat än att instämma. Det här är sjukt spännande!

Den första vågen för med sig mörker. Andra vågen överlever endast de som har tur. Tredje vågen överlever bara de som har otur. Och efter fjärde vågen finns det endast en regel: Lita inte på någon! Cassie och hennes lillebror Sam har överlevt hitintills. När de kommer ifrån varandra ger sig Cassie den på att hon ska hitta tillbaka till sin lillebror och rädda honom.

onsdag 2 oktober 2013

Sveriges nya läsambassadör...

...är ungdomsbokförfattaren Johanna Lindbäck (även känd bloggerska från bokbloggen Bokhora). För snart en vecka sedan tog hon över stafettpinnen från författaren och illustratören Johan Unenge som arbetat med projektet under två år.

Men vad gör en läsambassadör egentligen? Läsambassadören ska verka för att sprida och främja läslust hos unga. Konceptet med en läsambassadör är hämtat från USA, Storbritannien, Irland och Australien som haft motsvarande utnämningar sedan tidigare. I uppdraget som läsambassadör ingår att delta på mässor, konferenser och bokfestivaler och driva debatt om läsning och läsvanor.

Här kan man läsa mer om vad Läsambassadören gör och på Bokhora berättar Johanna Lindbäck själv om sitt uppdrag. (Och så klart kan man också följa Läsambassadören på Facebook)

Med anledning av Johanna Lindbäcks nya roll som ambassadör för ungas läsning skyltar biblioteket med hennes böcker den här månaden.


Moose baby

Att bli gravid när man bara är sexton år och fortfarande bor hemma och går i skolan är inte det lättaste. Men Jess och pojkvännen Nick har bestämt sig: de ska behålla barnet och uppfostra det tillsammans. Sen får deras föräldrar och alla andra som kommer med "goda råd" säga precis vad de vill. Och Jess är beredd på att det kommer att bli tufft, att hon kommer att få höra en massa om tonårsmödrar och om att hon inte
kommer att klara av att ta hand om en bebis etc, etc. Hon är mer eller mindre beredd på vad som helst. Utom den lilla detaljen att hennes barn visar sig vara en älgkalv.

Hur uppfostrar man en älg som har fyra klövar istället för tio tår och fingrar och som växer så snabbt att han måste börja i förskolan redan när han är åtta månader? Det är så klart skitsvårt. Och när lille Moosie, som han kallas, hamnar i puberteten och blir brunstig redan efter två år börjar Jess och Nick på allvar och med sorg i sina hjärtan fundera över om de inte vore det bästa att sätta ut sonen i skogarna där han kan få utlopp för sina älginstinkter.

Moose baby av Meg Rosoff (definitivt en av mina favoritförfattare!) är totalt galen och en helt underbar skratta-högt-bok. Det är väldigt roligt och knäppt, men samtidigt tankeväckande och hjärtevärmande. Moose baby är, som kanske titeln avslöjar, på engelska, dock i lättläst format, som passar för högstadiet och uppåt.