Delirium

Kärlek är en sjukdom. Det är förbjudet, olagligt. Det värsta av alla dödliga saker, folk har dödat för den. Men det är en sjukdom som går att bota. När man fyller 18 får blir man opererad för att inte kunna bli kär.
   

Lena Haloway är 17, och hennes operationsdag närmar sig med stormsteg. Hon bor hos sin moster och kusiner, efter sin mammas död när hon var liten, i Portland, som liksom alla andra amerikanska orter är helt avspärrade från omvärlden. Hela sitt liv har Lena fått höra att kärlek är en dålig sak, en sjukdom man kan dö av och hon gör allt för att inte riskera att bli smittad.
     Hennes bästa kompis Hana har allt man kan önska sig, en rik familj, ett fint hus, bra betyg och ett utseende alla avundar. Tillsammans har de hur roligt som helst, jogging är speciellt en sak de båda älskar.

Lena fruktar sin utvärderingsdag, när forskarna ska lära känna henne och hon sedan ska få välja sin framtida partner. Allt styrs av staten. Och under utvärdering händer det omöjliga; en hord med skrämda kor tar tillflykt inne på labbet och utvärdering stoppas, blir flyttad till ett annat datum. Hon får syn på en kille med brunt hår som står och skrattar åt händelsen. Vem är han?

I samma veva börjar Hana bete sig konstigt, Lena kommer på henne med att lyssna på förbjuden musik och surfa runt på förbjudna hemsidor. Och en kväll under en löprunda möter de samma kille igen, den här gången iklädd en vaktuniform. Hans namn är Alex och han är statligt anställd nära en av stadsgränserna. Han har redan genomgått sin operation, ändå beter han sig som om han visst har känslor.
     Efter den kvällen korsas Lenas och Alex vägar flera gånger och hon börjar känna av det förbjudna inom sig, men kan hon motstå frestelsen att lära känna honom?


Delirium är den första delen i en spännande trilogi som jag personligen blev besatt av. Helt fantastisk, den har allt jag älskar inom genren. Dessutom är filmrättigheterna redan sålda och förväntas bli en film inom snar framtid!

Genom dina ögon

Föreställ dig jorden... som en planet utan krig. Utan svält. Där alla behandlas med respekt. Ingen dricker alkohol eller tar droger och ingen använder våld av något slag alls. Ingen. Världen är underbar som sådan, det enda problemet är; att det inte är vår värld längre.

Det börjar med slutet, slutet för människan vars kropp hon tagit över. Hennes kropp. Början är slutet, så är det alltid, och det är hon beredd på. Men ingen hade kunnat förbereda henne på vad som kom att hända sedan. All den smärta som hennes värdkropp, nej; hennes kropp - Vandrarens kropp, hade fått uthärda. Och ännu värre... den förra ägaren av kroppen - Melanie - "pratar" med henne och kämpar emot henne. En omöjlighet som Vandraren måste stå ut med för att kunna få ut information om de sista levande människorna på jorden. Något som Melanie är fast besluten att dölja.

Av Stephenie Meyer, Damm förlag

De så kallade "själar" är i grund och botten fredliga varelser. De har inga naturliga fallenheter för våld eller förstörelse och de kan inte heller ljuga. De har dessutom inte någon hierarki; eftersom de ser varandra som jämnlikar. Trots detta är deras enda chans att överleva; krig. Deras kroppar består bara av silvriga snören, oförmögna att överleva exponerade för det alla universums världar har att erbjuda. Men deras hoptrasslade kroppar är perfekt för att ta över andras. Att ta sig in i andras medvetande, koppla in sig till olika nervcentra, ta över var enda cell i en kropp, oavsett vilken slags varelse det är. Hittills har de tagit över nästan nio världar, den ena mer fantastisk än den andra. Men den mest underbara platsen av dem alla bjöd också störst motstånd; Jorden. En övertagning som tycktes vara enkel förvandlades till ett blodbad då människorna väl blev medvetna om vad som hände, men tyvärr så var det då redan försent. Kriget om vår värld är förlorat. 

Men kampen om framtiden fortsätter i skuggorna...

Om ändå jorden kunde vara perfekt. Varken våld eller svält. Men vore det inte otroligt tråkigt? Jag menar, om man inte fick lite dåliga nyheter då och då så skulle man ju inte uppskatta det bra som händer lika mycket. Jag säger inte att man ska spränga atombomber dagarna i ända, men bryta ett ben eller misslyckas på ett matteprov räknas också som dåliga nyheter. Boken har en stark och tankeväckande handling som får en att uppskata den värld vi lever i och som får mig att önska att jag vore mer mån om, inte bara naturen, men också personer i min omgivning. Tack vare den annorlunda handlingen har Meyer lyckats få in många intressanta inre dialoger och hon har klarat av att skriva boken på ett skojfriskt sätt, precis som alla hennes böcker, trots att berättelsen är allvarlig. Två tummar upp. Jag önskar att jag hade en tredje hand också! 

Antal sidor: 606      Betyg: Fastklistrad

Fallen Ängel

Jag har läst Fallen Ängel (orginaltiteln är Hush Hush) av Becca Fitzpatrick. Genren är fantasy och vänder sig till högstadieelever.

Nora Grey lever sitt liv precis som alla andra, en bästis - Vee - och en ärkefiende, Marcie Millar. Men första dagen tillbaka i skolan efter sommarlovet sitter det en ny kille i klassen som Nora blir satt bredvid. De får i läxa att lära känna varandra och medan Patch frågar på om Noras liv, berättar han inget om sitt eget. Nora tycker Patch är omöjlig och lite självinriktad, men känner sig dragen till honom ändå. Hennes undermedvetna känner att han är farlig, och hon förstår snart varför... Samtidigt händer det Nora flera olyckor, som hon förstår bara varit illusioner, men allt kopplas med Patch.

Vem är han egentligen? Vad vill han den alldagliga tjejen Nora Grey?

Denna boken får 10 av 10 möjliga!