Jag har läst Utsikt från livets planet av Tove Berggren, eller Lennart Lordis loggbok, och blivit totalcharmad!
Lennart Lordi bor på Vintergatan, som egentligen inte är något annat än en liten sketen grusväg, med sin lillebror Ernst, storasyster Inez, mamma, pappa, Herr Muffin och Spindelkvinnan. Av sin storasyster har Lordi snott en oanvänd dagbok som han själv tänker använda som dagbok, nej förlåt, loggbok, menar jag givetvis. I loggboken skriver Lordi om sig själv och sin vardag. Han berättar att han bor i ett skafferi och att han inte gillar att ha på sig strumpor. Att när mamma och pappa bråkar heter det att de diskuterar. Att marsvinet, Herr Muffin älskar popcorn och att Ernst spindel, Spindelkvinnan, bor under en tröskel i huset.
I klassen får man två nya elever, Maria White (som inte alls är vit utan svart) och F Sörensen, som är dansk. Och jag blir så avundsjuk på Lordi som verkar ha världens bästa fröken ever! Tänk bara att få var med om glasslåderace, liksom.
Utsikt från livets planet handlar om en helt vanlig killes vardagsliv i skolan, med syskon, föräldrar och kompisar. Till viss del kan man likna Lennart Lordis loggbok vid en svensk variant av Dagbok för alla mina fans, för det här är minst lika roligt!
Har man efter att ha läst
Lennart Lordis loggbok, inte fått nog, så kan man surfa in på
Lennart Lordis blogg och ta del av hans kloka tankar även där.
I fredags hölls terminens sista biblioteksråd för åk 2-6, under vilket vi sammanfattade lite vad vi gjort under hösten (barnboksveckan, spökhistorietävling) men även spånade idéer inför vårterminen! Det kom en massa bra förslag som jag antecknat och som vi förhoppningsvis kan genomföra under våren.
Så länge Elias har sin lillasyster Emma att ta hand om kommer han att kämpa för deras överlevnad. Och hittills har de klarat sig, men kampen för överlevnad är utmattande. Stora delar av dagen går åt till att förflytta sig mellan gömställen och till att hitta mat. Om nätterna måste de hålla sig vakna och vara på sin vakt, för det är endast när mörkret fallit som varelserna jagar. Hur länge till kommer det att kunna hålla sig undan varelserna? Hur länge till kommer maten att räcka? Finns det fler som har överlevt och finns det någon räddning över huvud taget?
Boken handlar om tolvårige Bart (jodå, han är döpt efter Bart Simpson), som bor med sin mamma i en liten etta i ett sunkigt hyreshus. På fritiden tränar han boxning, men egentligen är han rädd för att slåss och hans tränare försöker övertala honom om att sluta, men Bart är övertygad om att hans mamma önskar sig en tuffare son och då är det klart att han vill göra henne stolt. Det Bart tycker allra bäst om är opera. Något vackrare finns inte och hans högsta dröm är att bli operasångare. I badrummet går det jättebra att sjunga, men så fort Bart vet att någon lyssnar eller ser honom snörps liksom halsen ihop och det enda ljud som kommer ur honom låter värre än när en kråka stryps.
